måndag 20 september 2010

Suspicious minds

Många människor tror nog att Elvis gamla hit Suspicious Minds, handlar om ett förhållande som knakar i fogarna.
Man kunde inte ha mer fel.
Under morgonen har jag spelat den melankoliska visan på repeat och analyserat dess text, och vet ni vad! Den handlar om Valet 2010.
Låt mig visa med en bild:



Förstår ni?
Elvis hade ett och annat att säga till om gällande Sveriges politik 33 år efter sin död.

fredag 17 september 2010

Det finns annan frukt än israeliska apelsiner

Jag har skrivit ganska så mycket politiska inlägg på sistone.
Det får det ju bli stopp på nu. Herregud, det finns ju så mycket annat att berätta om här i världen! Kärlek till exempel.
Så nu har jag bestämt att jag inte ens skall snudda vid ämnet politik i hela detta inlägg.
Nej.
Just det.
Hmmm.
Shuu.
Happ.
Jaha, jaha.
Så är det.
Jodå.
Mmm.

onsdag 15 september 2010

Bara ett arbete kan fixa jovialiteten

Jag har inte tid att blogga längre. Tyvärr. Det är kanske bra för karaktären.

En kort kommentar om något jag tänkt på ändå:
Jag undrar om jag räknas som en person som arbetar. Själv har jag ju bestämt mig för att se det så. Jag har ett antal olika jobb som jag studsar mellan, de flesta inom kultur och skrivande. Exempelvis är jag författare.
Frågan är om Reinfeldt käckt skulle kalla mig för samhällsnyttig kulturentrepenör och dunka mig i ryggen, med löfte om sänkt skatt och mer i plånboken - eller om han skulle lägga huvudet på sned, se på mig med hundögon och beklaga sig över att jag valt att leva i Utanförskapet.

Moderaternas senaste kampanj handlar om hur kul och bra det är att arbeta. Exempelvis för att man får fika klockan tre. Och för att man har arbetskamrater. Och för att man får lön den 25:e.
Själv fikar jag lite när jag vill. Det blir inte så värst ofta. När jag är i skolan fikar vi ofta tre gånger om dagen. Och där har jag också mina arbetskamrater. Både bidrag och eventuell lön får jag en gång i månaden. Jag arbetar: jag skriver varje dag, jag håller (snart) i en skrivarcirkel, jag jobbar ideellt på Reko, jag recenserar böcker och så gör jag säkert lite till som jag inte minns just nu.
Ändå är det något som får mig att tro att det inte riktigt räknas. Jag är inte en del av den lyckade utvecklingen i Sverige, där en massa unga rest sig ur soffan och skaffat jobb. Jag är inte så företagsam som jag tror. Jag är inte en av de som ska ha en extra hundring i plånboken varje månad. Jag ska inte tro att jag arbetar.
Jag är en del av något annat. Overklighetens folk, kanske.

söndag 12 september 2010

No more mr. Nice Guy

Onyheter

I den här artikeln går det att läsa att de flesta (eller alla) historieböcker innehåller cirka tre miljoner män och en halv kvinna. Ja, nu överdriver jag såklart. Snarare rör det sig om "62 kvinnonamn på 930 män".
Jag är inte förvånad. Det här är ingen nyhet. Precis som det inte är nån omvälvande nyhet att djur behandlas illa i stora industrier eller att det finns fördelar med att ha ett jobb (något vi behöver upplysas om, enligt moderaternas nya kampanj).

Då skulle man ju kunna tänka "Detta är ju inte vettigt. Hur påverkar detta egentligen alla tjejer som aldrig får ta del av någon kvinnlig historia, utan både historiskt och i vardagen lever i en värld som kretsar kring och styrs av män - som utgör normen för såväl sjukvård som samhällsbygge."

Eller så kan man logga in och skriva en kommentar om att "jämställdheten har gått för långt". En toppenslutsats som man kan repetera varenda gång någon försöker påpeka att samhället kanske är lite, lite snedvridet och orättvist till halva befolkningens nackdel.
Eller: "man säger ju hon om människan och klockan, ska vi inte göra nåt åt den orättvisan?". Eller varför inte "varför ska tjejer få mensbidrag, killar måste ju raka sig i ansiktet och det kostar ju också." (Jag har hört den. Man dånar; hört talas om tjejers rakande av varenda punkt på kroppen minst lika ofta? Inte för att jag egentligen ställer mig för mensbidrag.)
Eller klassikern "det här är ett i-landsproblem". Man vill svara: DU är ett i-landsproblem.

Min tilltro till mänskligheten är inte skyhög. Min tilltro till människor som kommenterar på internet's intelligensnivå är obefintlig. Min tro på förändring i världen ligger i respirator (ändå biter jag mig fast vid den som en igel och vägrar ge upp. Båten sjunker, men jag vägrar ta ner flaggan).

måndag 6 september 2010

Sömnens hjul

En sak, och detta hade jag tänkt skriva om för länge sen men glömde.
Drömmar är intressanta, i synnerhet de återkommande. Vad vill de?

Jag hade länge en återkommande syn när jag skulle sova. Det är flera år sedan nu.
Visionen består av ett stort landskap av sand, och ur denna sand formas ett slags hjul av fuktad sand (ni vet, sådan som sand blir när man spiller kaffe eller saft i den på sommaren). Hjulet snurrar. Snurrar och snurrar i oändlighet.
Jag mindes den där innan sömnen-tanken för ett tag sedan, och igår kände jag känslan av att hålla i en tråd skapad av fuktad sand mellan fingrarna. Det är speciellt.

Varför finns det sådana märkliga idéer i huvudet? Varifrån kommer de, och varför får de fäste? Vad säger de om mig och mitt liv?
Sandhjul.

torsdag 2 september 2010

Ekonomisk rapport

Jag har fått pengar från Csn. Helt sjukt mycket pengar. Jag fattar ingenting. Är det här korrekt? Vad hände med "det skall löna sig att arbeta"? Kanske menar de att jag skall lära mig spara.
Eller, vid eftertankens rand inser jag ju att hade jag haft en hyra att punga ut med, som normalt folk, så hade det kanske inte varit en lika fascinerande summa för mitt psyke.

Nåväl - äntligen har jag råd att klippa mig. Och köpa ett par gymnastikbyxor. Med mera. Och jag lovar att spara.

Vid närmare eftertanke är det här inga pengar alls.

Minoritetsrapporten

Jag har grynat* på en sak. En politisk sak då.
Inom politiken talas det gärna om vad man skall förbättra i samhället, och hur, och för vilka grupper. Till exempel är det jättejättebra om så många som möjligt kan jobba. Därför skall det bli bättre och enklare och roligare för alla som jobbar.
Och då tänker jag: det kommer ju alltid finnas några tusen kvar, som inte kunde hänga med. Och vad händer med dem? Om det blir bättre och roligare för dem som hänger med i svängarna, hur blir det då för dem som inte hänger med i svängarna?
Ja, jag bara undrar.

*Gryna = fundera, grubbla.