tisdag 16 februari 2010

...och långnaglar

Problem nummer två.
Jag måste klippa naglarna!
Jag vet faktiskt inte hur det fungerar för normala människor eftersom jag bitit på naglarna i hela mitt liv (med undantag för en kort period av avhållsamhet, då jag istället lärde mig att massakrera huden runtomkring naglarna). Uppenbarligen finns det de som utan problem kan traska runt med flera centimeter långa naglar, och kanske är det ultimata att inte klippa dem alls...
Men för mig är det så att när naglarna växt en liten bit måste jag bita på dem.
Varför? För att de får kanter. Vita kanter, ni vet, som sticker ut ur huden. Och då sätter mitt rengöringssystem i kroppen igång för att jämna till och släta ut, för några uppstickare kan vi ju inte ha. Tandpatrullen kallas in och i ett kick är jakten på de bråkiga nagelkanterna igång. De stackars rebellerna huggs ner som träd i en regnskog, de har inte en chans. I farten ger sig försvarspatrullen även på oskyldiga nagelband, och många offer blir det. Men i krig är ju allt tillåtet.
Hur som helst. Därför, vore det så fantastiskt bra om jag hade en nagelklippare som kunde hjälpa mig att göra utrensningarna lite mindre brutala och blodiga.
Jag har en fil. Men fila är både tråkigt och äckligt (man får sjukt mycket "damm" på fingrarna och de luktar skumt) och dessutom tar det en evighet att fila bort hela den vita kanten.

Jag har allvarliga problem här. Och det är inte bara idag - det är varje vecka!
Ooyyyyl!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar