onsdag 7 april 2010

Eftermiddagen

Kan någon tycka om eftermiddagar? De är som en dödsångest som kommer dagligen, som ett brev på posten med en grotesk påminnelseavgift för den där bortglömda fakturan som man trodde man hade betalat med pengar man inte hade.
Det är den tiden på dagen då man inser att inte heller den här dagen var evig, trots att det kändes så nytt och spännande imorse. Alla de oändliga möjligheterna har flytt sin kos, man börjar se slutet, man blir gammal och bitter och ensam och ångrar allt man aldrig gjorde.

Kanske är eftermiddagarna till för att lära oss något. Typ karpe diadem eller dylikt.

2 kommentarer:

  1. Men det var det värsta vilken pessimism. Denna dagens eftermiddag har ju varit riktigt trevlig.

    Vill du följa med till Ljungby på fredag förmiddag, vi ska sätta ner farmors urna.
    På eftermiddagen kan du få följa med och se på bygget jag håller på med här hemma. Men jag antar att du kanske är i Svalöv på fredag.

    Kram//Far

    SvaraRadera
  2. Jag är ju en pessimist i mina bästa år! Och lite humor ligger det mellan raderna, även om det kanske verkar dystert.

    Jag skulle gärna följa med! Får höra mig för om det finns någon möjlighet att skippa fredagens lektioner. Ett nytt bygge? Det vill jag ju också se. Vi får höras!

    SvaraRadera