Onyheter

I den här artikeln går det att läsa att de flesta (eller alla) historieböcker innehåller cirka tre miljoner män och en halv kvinna. Ja, nu överdriver jag såklart. Snarare rör det sig om "62 kvinnonamn på 930 män".
Jag är inte förvånad. Det här är ingen nyhet. Precis som det inte är nån omvälvande nyhet att djur behandlas illa i stora industrier eller att det finns fördelar med att ha ett jobb (något vi behöver upplysas om, enligt moderaternas nya kampanj).

Då skulle man ju kunna tänka "Detta är ju inte vettigt. Hur påverkar detta egentligen alla tjejer som aldrig får ta del av någon kvinnlig historia, utan både historiskt och i vardagen lever i en värld som kretsar kring och styrs av män - som utgör normen för såväl sjukvård som samhällsbygge."

Eller så kan man logga in och skriva en kommentar om att "jämställdheten har gått för långt". En toppenslutsats som man kan repetera varenda gång någon försöker påpeka att samhället kanske är lite, lite snedvridet och orättvist till halva befolkningens nackdel.
Eller: "man säger ju hon om människan och klockan, ska vi inte göra nåt åt den orättvisan?". Eller varför inte "varför ska tjejer få mensbidrag, killar måste ju raka sig i ansiktet och det kostar ju också." (Jag har hört den. Man dånar; hört talas om tjejers rakande av varenda punkt på kroppen minst lika ofta? Inte för att jag egentligen ställer mig för mensbidrag.)
Eller klassikern "det här är ett i-landsproblem". Man vill svara: DU är ett i-landsproblem.

Min tilltro till mänskligheten är inte skyhög. Min tilltro till människor som kommenterar på internet's intelligensnivå är obefintlig. Min tro på förändring i världen ligger i respirator (ändå biter jag mig fast vid den som en igel och vägrar ge upp. Båten sjunker, men jag vägrar ta ner flaggan).