Imorse vaknade jag till någon av Da Buzz' radiohits, och redan då anade jag att det var en olidlig dag som väntade mig.
För er som inte vet vad Da Buzz är kan jag tala om att det är ett svenskt popband som anlitats av Guantanamofängelset för att skapa värsta tänkbara oljud och slakta fenomenet musik på grymmaste och plågsammaste möjliga sätt.
Jag visade tydligt mitt missnöje med radiokanalens stora blunder att låta detta tortyrmaterial slippa ut i etern, och detta dessutom på en sådan okristlig tid som sex på morgonen. Men trots allt förhöll jag mig tapper och tvingade inte Patrik att snooza, utan tänkte att det bästa är att låta radion hållas så att ingen somnar om och går miste om sin tågavgång.
Sen somnade jag iallafall. Men inte så pass att jag missade tåget; däremot fick jag erfara nästa stolpskott på stationen. Mitt nyladdade tågkort innehållande gissningsvis 220 kr var putseli väckeli. Jag satte genast igång mitt krishanteringsprogram, det där som går ut på att rabbla upp erotiskt laddade kroppsdelar, kasta saker i golvet och lipa.
En fröken i kön frågade hur det var fatt, vilket fick mig att stanna upp och ta mig i kragen. Jag är inte van vid att någon ingriper eller visar någon reaktion på mitt opassande beteende. Kanske är det en gränsdragning jag behöver.
Efter det här tänkte jag förstås att jag hade råkat ut för en sån där otursmåndag som man helt enkelt får stå ut med, och så mycket värre kan det väl inte bli.
Men någon där uppe ville kanske kompensera för mitt lidande - om någon där uppe nu skulle bry sig - och som lön för mödan fick jag frossa i Svalövs biblioteks utförsäljning av makulerade böcker - 30 kronor påsen. Plockgodis av inte alls klandervärd kvalité. Fyndfyndet var ett helt fräscht och fint ex av Daniel Ahlgrens superhjälteskola #1 (jag har tvåan hemma), som jag först trodde hade hamnat fel. Voj voj! Mycket skoj.
Nu blir det inget mer. Jag har saker att göra, sömn som jag måste få gjord innan imorgon bitti. Godnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar