torsdag 10 juni 2010

Jag har sett Original.


Original är en svenskdansk film jag aldrig hört talas om förut. Titeln anspelar på hur vi alla föds som original, men på vägen glömmer bort att ta vara på det och istället anpassar oss till vad andra vill att vi ska vara.
Original är en väldigt spretig film. På sina håll är den riktigt bra och underhållande, på andra håll är den inte alls originell utan bara ordinär och långtråkig.
Henry är killen som sköter sig och gör som han blir tillsagd, tills han får sparken och inte har någonstans att bo. Det blir startskottet för en roadtrip genom Malmö och Danmark på väg ner till drömmen om en restaurang i Spanien. Självklart skulle inte den försynte Henry skapa ett sådant vilt äventyr själv; han har den udda och spontana kompisen Jon bakom sig hela tiden.
På vägen lär vi känna dansken Max, en mångfacetterad och komisk karaktär som sticker ut i persongalleriet. Jag hade nästan önskat att hela filmen handlade om honom och hans relation till sin pappa istället.
Vi möter också Marie, en mestadels ganska trist och tvär "alternativ" tjej, och kärlekshistorien mellan henne och Henry är inte så värst originell utan följer den väl använda mallen Sur Tjej Möter Bortkommen Kille Och Mjuknar.
Henrys psyksjuka mamma är också en viktig person, själva symbolen för Henrys försök att låtsas vara någon han inte är.
Jag vet inte riktigt vad det är som inte funkar, men Original står hela tiden och svajar. Kanske är det för många lösa trådar, kanske är det att den lovar mer än den kan hålla. De förväntningar som skapas av den färgsprakande originella ytan infrias tyvärr inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar