Kvinnan (med stort K och tankeförmåga)

Jag fann det ganska humoristiskt att läsa bildtexten till denna bild av GW försjunken i djupa funderingar om Livet och Kvinnan (som kan tänka).
Jag fann det dock lite beklämmande att försöka ta del av artikeltexten som tydligen är ett utdrag ur en bok som GW har skrivit, en bok som bland annat handlar om Urmodern, att äta bulle lutad mot runda bröst samt om att han kanske nån gång kommer att skriva "Den Stora Romanen om den jordiska kärleken".

Här hade jag ju väntat mig något liiiite roligare. Något lite fräschare, fräckare. Något om att som gubbe rannsaka sig själv och inse vilken rutten kvinnosyn man haft, ungefär som Lars E Engström när han skrev "En sexists bekännelser". Eller åtminstone något som är skrivet på ett språk man pallar läsa.
Det lilla jag sett av GW har falskeligen givit mig en bild av honom som en muttrig och ganska saklig gubbe med fötterna på jorden. Men även en sådan snubbe har tydligen ett behov av att berätta samma gamla historia om Kvinnan som har runda bröst och allt det där, ni vet, man har hört det förut. Men visst, GW är fri att skriva så många fjamsromantiska kvasifilosofiska böcker han vill. Jag är ju fri att inte läsa den (yay! valfriheten!).

Apropå detta. Någon gång borde någon skriva en himlastormande bok om Mannen som har mjuka händer och en välkomnande famn, han som är alla män och som inte nödvändigtvis behöver öppna käften för det räcker så bra med hans runda kinder och lockande läppar och det där, ni vet, vi har hört det förut (fast aldrig om en man).
Jag borde skriva den.
Ingen annan kommer ju göra det.