"Funderingar som jag gärna delar med dig"

Igår befann jag mig på en plats som jag planerar att befinna mig på den dag jorden går under, världen attackeras av zombies eller utomjordingar, det blir en ny istid (precis som i Day After Tomorrow) och så vidare, platsen jag anser vara bäst lämpad att befinna sig på vid alla slags tillfällen (även trevliga sådana).
Jag letade efter några böcker. Efter att ha läst "Rosa, den farliga färgen" var jag nyfiken på Ambjörnssons "I en klass för sig", men den fanns inte inne. Däremot fyllde jag min väska med annat läsvärt.
Jag kikade bland annat i hyllan för Tillämpad Psykologi. En vän har nämligen tipsat mig om att kolla in olika självhjälpsböcker och välja ut de som tilltalar mig mest. Jag fann mig tilltalad av en bok om positiv självbild och en annan bok om att få saker gjorda genom att äta grodor.
Men innan jag grävde fram dessa två exemplar hittade jag något väldigt fint.
Bland alla dessa böcker var det väldigt många som handlade om Döden och Sorg och lite om Självmord och om Stress och grejer. Det är kanske inte riktigt mitt område, tycker jag. Jag letade och letade och tyckte inte att jag hittade någon bok som riktade sig till mig, som hade något att säga MIG.
Tills jag hittade en liten, tunn bok med den underbara titeln Funderingar som jag gärna delar med dig. Ännu gladare blev jag när jag såg vem som låg bakom denna skapelse: självaste Yoko Ono. Jag har tidigare (för länge sedan) läst hennes bok Grapefruit och i somras besökte jag och en vän (som är ett stort fan av Yoko Ono) dennes utställning på Wanås skulpturpark.
Få böcker har väl känts så personligt riktade till mig som denna. Med den och flera andra har jag nu att läsa ett bra tag framöver.