Det handlar om det där ordet "hen" som betyder höna på engelska och den personen på svenska.
"Hen" har av någon anledning florerat en jädra massa i medierna på senaste tiden. Inte lika mycket som prinsessfödseln förstås, och inte lika mycket som vem som ska vinna årets melodifestival. Men gissningsvis mer än Carl Bildts senaste skandaler eller läget i Syrien. Gissningsvis alltså.
Vårt svenska hen-ord liknar mycket det finska hän, som har samma betydelse och funktion. Hen betyder också höna på engelska. Det är tydligen avgörande för om ordet ska gå att använda eller ej.
Vilket är märkligt med tanke på att engelskans fit går utmärkt att använda trots likheten med benämningen på ett kvinnligt könsorgan, likaså kiss och prick som blir problematiska i översättningen men ändå används utan tjafs.
Men nya ord är nya ord och de tas ofta emot med samma skepsis som ett ensamkommande flyktingbarn i Vellinge. Någon fasar för att Svenska Språket är i uppluckring, någon annan nöjer sig med att helt objektivt konstatera att det är "fult".
Hur som helst. Jag ska nu komma fram till det jag i själva verket tänkte berätta, nämligen att jag inte tycker att man ska byta ut de utmärkt fungerande orden "hon" och "han" mot det begränsande "hen".
Jag vill också berätta att jag är ganska säker på att mina grannar håller med mig, och att den svenska regeringen är inne på samma spår och att vem som helst som tillfrågas på stan stämmer in i detta resonemang. Jag vill därtill påstå att transpersoner av alla slag skriver under samt att feministiska grupperingar, queeraktivister, anarkister och diverse andra politiska grupper som lobbar för en radikal förändring i samhället kan skriva under på att "hen" inte är en lämplig ersättare för "hon" och "han". Hen är nämligen ett nytt ord för att berika språket - inte en ersättare för att förminska det. Hen är inte början på ett nyspråk a la 1984.
Kort sagt: det finns ingen i Sverige idag som kämpar för att begränsa de personliga pronomena till ett enda ord. Det finns ingen sådan aktivism. Det existerar inga sådana önskemål. Det föreligger inga planer på lagstiftande om tvångsanvändande av ord. Den aggressiva genusmaffian som vill förbjuda folk att kalla sin mamma för "hon" och sin pojkvän för "han" - DEN FINNS INTE.
Förstår ni?
Det är ett spöke.
Ett påhitt.
Någon har målat fan på väggen och det är dags att vi tar och tvättar bort klottret så att vi kan gå vidare i den här debatten.
Hotet från Hen (- de könlösa utomjordingarna anfaller)? Det låter som en bra sextiotals-science fiction-titel...
SvaraRadera1966 alltså. Någon som vet vem som har skrivit spalten? Wikipedia visste visst redan, vilket var huvudanledningen till att jag frågade: Rolf Dunås. Som jag läst tidigare fick (språkforskaren och riksdagsstenografen) Hans Karlgren samma idé 28 år senare... (1994). (Transskriberad artikel: http://www.sics.se/~jussi/Personer/HansKarlgren/HAK-po-hen/HAK-po-hen.html)
Det /finns/ nog faktiskt de som vill avskaffa "han" och "hon" till förmån för ett okönat pronomen, åtminstone om man tror (den nya) Wikipedia-artikeln om ordet. Tidskriften ful använder det för den delen på det sättet. Men bara det att man vill ha ett könsneutralt pronomen är förstås inte detsamma som att man vill avskaffa de könade, och det är väl säkert inte den vanligaste ståndpunkten.
Det har ju för den delen "införts" pronomen i svenskan tidigare, under slutet av medeltiden när "den" ersätter "han" och "hon" om föremål.
Tänk, för typ 8-9 år sedan när jag först var i kontakt med hen (och använde det i ett arbete som jag lämnade in till en lärare som varit Grupp 8-feminist ;)), så var det bara ett könsneutralt pronomen att använda t ex när man inte visste kön. Nu är det liksom politiskt laddat på något vis... (vilket även fått mig att ha lite svårt för det, på något sätt.)
Jag vill annars slå ett slag för det "redan existerande" (ja, hen existerar ju förstås också, men.. inte i samma utsträckning, eller med samma tradition) könsneutrala ordet "den". Kan med fördel egentligen användas även om människor.
SvaraRaderaEn bekant föreslog de (och dem) som alternativ till hen (och henom).
Det lustiga med Nöjesguiden-numret som jag hörde om för ett tag sen, är förresten att de inte verkar skilja på nominativ-form respektive ackusativ/dativ-form: hen gav fisken åt hen, alltså. Det känns ju kanske en smula.. barrockt?
Det är ju så med hen att det liksom har två funktioner. Det kan helt enkelt vara ett praktiskt alternativ till tex "hon eller han" men det har också, som du säger, den politiska innebörden.
SvaraRaderaJag har förstått nu att det kanske finns en och annan som gärna plockar bort hon och han helt och hållet men jag tror ändå att den allmänna ståndpunkten är att språket ska innehålla tre könspronomen och inte ett.
Egentligen tycker jag att hen är lite jobbigt. Men det är väl för att jag är rädd att få en hatattack på mig varje gång jag yppar ordet.
I engelskan är ju they och them ett vanligt uttryck om man pratar om en (eller potentiellt flera) anonym person. Jag har funderat på det. Konstigt att inte fler har funderat på att använda de orden, de hade ju knappast skapat samma hätska debatt heller.
Hela den här genusdebatten är för övrigt väldigt märklig. Jag har svårt att förstå den.
SvaraRaderaVerkar det inte rimligt att uppfostra sina barn till människor snarare än kön? Men folk anser väl att det är det de gör, kanske. Dels det, att folk tycker sig vara orättvist anklagade, sen finns det väl nån idé om att vi måste ha könen och de måste se ut som de gör idag och vi måste lära oss själva och varandra hurdana de är så att vi aldrig glömmer och gör fel. Som att det här med kön är ungefär som att äta med kniv och gaffel och inte slå sina kompisar, det ingår liksom i en vettig uppfostran. Man är ju hemskt rädd att få ett utanför-barn och hellre då pressa och trycka lite så att ungen - hen - passar i formen än låta henom vara fri men bli utanför kompisgänget.
För övrigt tycker jag att hen är en bekvämare böjning av hen än henom. Henom låter krystat i mina öron. Fast hen är ju som att säga "jag tycker om hon" istället för henne, och det är ju riktigt illa... Minns hur jag i min barndom retade mig på ungar som var dåligt språkligt uppfostrade och böjde orden fel.
SvaraRaderaPs. Att hen betyder höna är nog det sämsta i hela debatten. Det är ett skitargument. Hen = höna är på engelska, inte på svenska. Det finns massor av ord som blir knasiga på andra språk - so what? Det betyder ju inte svettigt anus eller liknande. Och vad har folk emot hönor?
Jag vet! :D Det måste vara det tunnaste argumentet sedan.. [letar metafor: postbilen Tjorven, matchar ej].. sedan någon trodde att det blev fler jobb om arbetslösa, fattiga och sjuka hade det mer knapert. Det är också svårslaget. Finns det folk som inte förstår att det finns massa ord i ärans och hjältarnas språk som låter rätt tokiga på utländska? Prick, utfart, eller varför inte jacka (låter som "hora" på arabiska, påstod någon iaf :)).
SvaraRadera(Lite off topic: http://bash.org/?658792= )
Om jag fattat det rätt var formen "jag tycker om hon" den som var korrekt på fornsvenska :) "Henne" hade, återigen om jag minns rätt, från början en _annan_ grammatisk funktion än idag. Att henom låter krystat
Jag tror du sammanfattar situationen väldigt väl annars. Egentligen tänkte jag bara komma till att jag håller med, eller jag känner också så; att jag inte gillar det för att det har blivit så laddat. Från början var det liksom neutralt över huvud taget, men idag är det bara könsneutralt ;) Alltid skönt att höra någon annan, ja, du vet..